ont
Ont överallt i hela mig egentligen, men en del utav det onda kommer som tur är att läka snart... Jag skulle inviga mig själv till moppevärlden igår. Det gick väl ner till Shell, jag vet inte vad jag höll på med. Försökte imponera på mig själv med att köra genvägar jag inte ens visste fanns och jag rullade fram hur vingligt som helst, haha... När jag kom ut från Shell skulle jag kicka igång den, det gick bra, men jag måste hålla inne gasen hela tiden så att den inte dör. Samtidigt som jag ska hoppa av stödet. Då borde jag hålla in bromsen samtidigt, men det gjorde jag såklart inte, fastän jag blivit tillsagd detta flera gånger innan. Så jag flyger rakt in i en reklamskyllt och ramlar ner i marken med knäna och bröstet trycks in så jag knappt kunde andas. Fick en chock och kunde inte stå upp. Det pulserade i båda mina knän och i bröstet. Ringer Glenn som får komma ner och hämta mig. Hemvägen låg jag framför Glenn och körde hela vägen, det gick väl som tur var. Men jag var skakis. Haha, gud... Hur sorglig får man lov att vara. Man är 22 år och är helt talanglös... Hjälp! Jag har jätteont i revbenen på högersidan idag och knäna ömmar. Men det kunde ju gått värre...
Ja, så det kan gå... Angelica har ett ton arbete att göra i skolan innan studenten så jag lägger ner lite hjärta och fixar 3 uppgifter i fritidsturism åt henne. Det ska faktiskt bli roligt. Jag saknar att plugga. Om man skulle ta tag i det och börja läsa upp ämnen, nu har jag ju motivation, ork och vilja, då kommer det att gå galant... Fast, det där med ork, får jag nog ladda upp med, när dagarna ser ut som dom gör och kommer fortsätta göra om verkligheten är ett faktum nu. Det onda, kommer att ömma i alla dagar. Det onda, gör ondare än någonting annat.
